Hur vet man när saker är rätt?

Hur vet man vem som är den rätta? Hur vet man när man verkligen är kär?
är det när det pirrar i magen och man blir nervös av att se den man är "kär" i?
finns det verkligen äkta kärlek? är det något att lita på? Hur vet alla vad som är rätt och fel?

Jag vet ingenting känns det som? Jag tror att jag varit kär och att jag älskat honom för jag vill fortfarande massa saker,
men hur kan jag veta att det verkligen var äkta kärlek och att man har älskat något, i dagens samhälle verkar det som att alla säger jag älskar dig till varandra, förra veckan kom det fram en tjej till mig och sa jag älskar dig du är så söt, henne har jag träffat och pratat med 4 gånger? Jag tror det tog mig de två första åren som inte var något tydligen och det första halvåret i vårt förhållande tills jag sa jag älskar dig. Jag ångrar verkligen inte att jag sagt det och skulle heller inte ta det tillbaka jag älskar honom fortfarande om det är så man kan kalla det.
Jag har bara känt det där pirret i magen för en kille tidigare och det kanske beror på att det var min ända kärlek, jag vet inte. kanske inte beror på fjärilarna i magen heller, andra söker sig till sex genom ett förhållande, då föredrar jag fjärilarna!
Finns det någon som kan svara på frågor kring detta ämne eller är kärlek bara något som tas förgivet som någon har sagt att vi alla måste ha för att må bra?
Hur vet man när man "älskar" någon så mycket att man är redo för att skaffa barn?
Vissa är tydligen det aldrig och andra gör det bara för skoj skull, man ska kunna anpassa sig efter ett barns liv och kunna ta hand om. Jag har träffat på ett fint exempel som verkligen inte kan det, knullar runt och är ute och super på helgerna vad är det för en förälder?
Säger man bara jag älskar dig för att man ska visa att man bryr sig, uppskattar någon eller ser upp till den personen, eller säger man jag älskar dig för att man verkligen menar det?
Ibland kan jag inte ens veta om det var rätt att köpa den där saken eller något annat som känns fel.
Igår gjorde jag något jag idag ångrar på ett visst sätt, jag ångrar inte det som hände men jag ångrar hela saken ändå. Jag skulle göra om det 1000 gånger om det var så men att jag sedan står där och mår dåligt för saker jag hör eller ser är det jag har ångest för! Dumpad, ensamen och saknad!

10 dagar kvar, London baby!



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0